Ilos Aara-garn en fempoängare

Min lokala garnaffär Ilo Knitting Shop har börjat sälja ett eget garn, Aara.

Jag testar för första gången deras DK-merino med 25 % nylon. Det ger ett lättstickat, mjukt men elastiskt garn med vackert lyster. En fempoängare, alltså!

Köpte garnet för en halsduk som jag ska sticka åt gullet; det blir patent enligt Nancy Marchants mönster.

Började idag och det tycks gå undan. Tycker det blir jättesnyggt – hoppas gullet tycker lika!

Annonser

Ett minne av junilupiner

Ha! Festivalsjalen blev klar.

Den blev slutligen mycket bättre än vad jag förväntade mig. Färgerna är inte så illa tillsammans som jag var rädd för, de påminner om lupiner i juni. Helt ok, även om jag alltid avskytt mintgrönt 🙂

Handlagen jämnade också ut sig. Summa summarum en sjal man täcks bära!

Garnstumpar till middag

Garnstumpar till middagGissa vad jag håller på med? Jo, slutför min Nightshift-sjal! Spännande! Ännu några stumpar kvar, snabb uppstötning med ett härligt specialtvättmedel jag fick i Mathildedal och voilà voilà, sjalen är klar!

Jag är sååå lycklig!

Fluff-fluff-fluff

Hjärnlös alltid rätt alpacka-fluff. Funkar även om man vill göra annat vid sidan om, titta på tv, prata med kompisar, ta ett glas vin.

Undrar vad det ska bli?

Festivalsjal på stickorna

Jag håller som bäst på med festivalsjalen från Jyväskylä – Treelight shawlen av Susanne Sommer.

Det är egentligen ett väldigt enkelt patentmönster, så ifall du inte stickat patent tidigare, kan jag rekommendera modellen (ifall man får tag på den annanstans?).

Jag har använt restgarn, så jag har snäppet vildare färger än på den officiella versionen.

Det är bara att jag inte är riktigt säker på om jag gillar det jag ser… fattar inte hur jag kommit att köpa dessa garn över huvudtaget. Nu tycks de inte passa ihop med något.

Men kanske man inte ska säga hej förrän man maskat av. Det blir en icord-kant på det hela, så kanske det funkar sen också. Som bekant kan superfult bli supersnyggt när det väl är färdigt… vi får väl bara vänta och se!

Många bäckar små – överblivna Arroyon i bruk

Jag har redan en längre tid känt ett sug för Andrea Mowrys Nightshift-sjal.

Och hur perfekt är det inte att det blev lite Arroyon kvar från både Nutkin-tröjan och Kuru-koftan?

Men sorgligt nog hamnade jag köpa två nystan med mera neutrala färger för att binda samman helheten.

Tycker det funkar bra hittills. Modellen är enkel att sticka och resultatet blir snyggt. Härligt murrigt till hösten! Behöver ingen ny kappa när jag kan piffa upp min look med den här!

Midsommar igen

Ibland måste man medge att man har fel. Då ska man ta ett steg tillbaka och begrunda vad som gick fel och, när man samlat lite energi, börjar man om.

Jag sprättade upp min förra Midsummer Rose -sjal. Gillade inte garnet, en sjal ska vara mjuk, tycker jag. Färgen var jag inte heller nöjd med; tyckte rött passade bättre till dena ultrafeminina modell.

Men värst av allt var handstilen. Stickade med allt för stora stickor, så spetsen blev ihålig.

Nu med treans stickor och Isagers smått lurviga aplacka 2-garn smälter mönstret vackrare samman.

Det här blir bra!

Ibland går det jämnt ut!

Jag har fått färdigstickat min Suriously Holey-sjal! Och kolla så litet det blev kvar av huvudfärgen.

Jag måste säga att det är ett tecken på hög professionalism av designern (Stephen West alltså!) det blev inget över, men det tog heller inte slut i mitten.

Lagom är bra. Anvisningarna var också lättlästa, även om de var på engelska. Rekommenderar varmt Wests alla mönster. Westknits are the best knits!

(Mer bilder från sjalen när jag ångat den!)